|
|
| S:t
Eriks Lervarufabriker 1888-1937
|
|
 |
| Fabriksbyggnaden.
Foto: Henri Osti. Bildkälla:
Upplandsmuseet |
|
| År
1888 grundade fabrikören C. A. Wallén företaget
Upsala Nya Kakelfabrik på Blomgatan 9 en bit utanför
Uppsala. Aktiekapitalet
uppgick till lägst 60.000
kr och högst 200.000 kr. Ägare och styrelse
bestod då av Medicine doktor Frans Anton Gustaf
Bergman, kamrer Esaias Laurentius Henchen
(Verkställande direktör och firmatecknare),
tegelbruksägare Johan Fredrik Lindström och godsägare
Per August Liljedahl. Vid första bolagsstämman som hölls i
Uppsala Rådhus den 28 februari 1891, beslutades att
endast välja 3 styrelseledamöter, Bergman, Henchen och
Liljedahl. Dessutom beslutades att fabriken skulle byta
namn till S:t Eriks Kakelfabrik. C.A. Wallén stannade som föreståndare
under en period, men fortsätter sedan till Gefle
Kakelfabrik där han får en ledande roll. |
 |
| Annons
från St Eriks Kakelfabrik 1891 |
|
| Inledningsvis
bestod tillverkningen av
enklare kakelugnar och hushållskeramik
i lergods. Produktionen var inte
speciellt omfattande under de första
åren, dessutom
fick de problem med de anställda som redan i maj 1891
gick ut i strejk. Deras krav var att lönerna skulle ligga på samma
nivå som för de i Stockholm. Många av
kakelarbetarna i Stockholmsområdet gick ut
i sympatistrejk. De ansåg att de låga lönerna
vid St Eriks Kakelfabrik påverkade deras egna
löner i negativ riktning. Vid denna tid
styrdes tillverkningen av disponent L.V.F. Öberg (död
1901). |
 |
|
Anders Sjöstedt |
|
År 1907 bildar
Anders Sjöstedt och Abel Bergman S:t Eriks Lervarufabriker
och under sensommaren 1909 tillverkas
de första prydnadsföremålen. Fabriken rönte stor uppmärksamhet
vid Konstutställningen i Stockholm i
december 1909, vilket resulterade i
att Nordiska Kompaniet köpte upp hela
fabrikslagret. Företagets
produkter i form av urnor,
vaser, blomster- och
prydnadsskålar etc. blev så
populära att
återförsäljare i vissa
städer såg till att skaffa sig
ensamrätt till försäljning
av St Eriks prydnadsföremål. |
| År
1924 öppnar de kontor på
Drottninggatan 58 i Stockholm
tillsammans med
Kakelugnsmakare C.J. Tillman. 1925
upphör
kakelugnstillverkningen och
två år senare 1927, lämnar
St Erik Lervarufabriker
kontoret i Stockholm. Tillman
finns kvar på samma adress
även efter 1927. 12
år senare 1937, säljs
fabriken till Upsala Ekeby.
Upsala Ekebys fabriksledning
beslutar därefter att flytta
en del av tillverkningen till
Upsala Ekebys fabrik och bara
låta kakel- och tegeltillverkning
fortsätta vid St.
Eriksfabriken. |
|
| 1962
rivs St. Eriks Lervarufabrik
varefter en ny fabrik med
liknande namn byggs på annan
tomt. Den fabriken byter namn
flera gånger, från St. Eriks
Fabriker till AB St. Eriks
Betong, St. Eriks AB och Swerock
St.
Eriks, det senare ett namn som används
än i dag. |
|
|
|
|
| Personer
vid fabriken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
 |
| Jenny
Bellander |
| Foto:
Upplandsmuseet |
|
Bellander, Jenny
Cornelia, f. Lundberg i Kristinehamn den 22 september 1886,
dotter till Anders Fredrik Andersson Lundberg
och Kajsa Lisa Andersdotter. Jenny var anställd som keramiker och porslinsmålerska
på S:t Eriks Lervarufabriker under 1910-1930 talet. Hon avled i Enskede den 8 april 1956.
Ingen känd signatur. |
| Fant, Erik
Johan, arkitekt född den 10 augusti 1889, son till fängelsedirektören Erik Fridolf Laurentius Fant och
Emmy Charlotta Wennerström, från 1928 gift med
målarinnan Stina Nordwall. Erik Fant är utbildad vid Högre Realläroverket och Tekniska högskolan i Stockholm med
arkitektexamen 1912. Han arbetade främst med restaurering av kyrkor, slott och herrgårdar. Några arbeten
för S:t Eriks Lervarufabriker under tidigt 1900-tal. Eget arkitektkontor i Stockholm
perioden 1918-25 tillsammans med Sigurd Curman. Erik Fant avled i Stockholm den 12 april 1954. |
| Julius,
Arvid August, konstnär och författare, född i
Stockholm den 30 juli 1881, son till grosshandlare
August Julius och Staffie Scharfenberg. Studentexamen
1902, fil.lic. 1924, fil. doktor 1926. Vid Uppsala
Universitetsmuseum 1911-22, rådgivare vid S:t Eriks
Lervarufabriker och Upsala Ekeby under samma period. Författare
till flera böcker, bl.a "Om Ryor" 1923,
"Våra Högtider" 1925 o.s.v. Arvid avled i
Uppsala den 17 november 1963. |
| Mohammar, Anders
Vidar, keramiker och skulptör, född i Östersund den 29 oktober
1912, son till trävaruhandlare Lars Martin
Mohammar och Benedicta Persson. Mohammar
studerade vid Tekniska Skolan 1933-34 samt i
Paris 1948-49 och arbetade för St. Eriks Lervarufabriker
under 1930-40 talet. Han är mest känd för sina
väggmasker och porträttbyster av bl.a. Gösta
Ekman och Thor Modéen. Arbetade i keramik och gips m.m. Död i Stockholm den 7 maj
1993. |
|
| Nilsson, Svante
Edvin, medaljgravör född i Stockholm den 10 juni 1869,
son till bokbindareänkan Edla Fredrika Nilsson.
Svante började sin utbildning hos Adolf Lindberg redan som
13:åring, därefter vid Tekniska Skolan i Stockholm och hos Léon Duschamps, Henri Dubois och Paulin Tasset i Paris.
Egen ateljé i Paris till 1915. Återvänder till Stockholm vid 1:a Världskrigets utbrott och är verksam där fram till
sin död den 21 maj 1942. Han gjorde några reliefarbeten för S:t Eriks Lervarufabriker under 1920-talet. |
 |
| Kakelplatta
Ruben Nordström |
| Foto:
Upplandsmuseet |
|
| Nordström, Ruben
Andreas, keramiker och skulptör född i Uppsala den 17 februari 1886,
son till Anders Teodor Nordström och Jenny
Matilda Nyström, studier vid Tekniska Skolan, Altins
Målarskola och Konstakademin. Anställd vid S:t Eriks Lervarufabriker under tidigt 1900-tal,
en av de första
att arbeta med nytto- och prydnadskeramik. Han avled i Stockholm den 8 april 1919, endast 33 år
gammal. |
| Starup, Anders Vinslöf,
disponent, född i Köpenhamn den
16 februari 1869, gift med Elvira Vilhelmina Pettersson (1876-1959). Anders
började då fabriken gick
under namnen Upsala Nya Kakelfabrik och S:t Eriks Kakelfabrik.
Chef för S:t Eriks Lervarufabriker fram till 1920-talet. Han avled i Uppsala den 20 april 1929. |
| Starup, Kristian Winslöv, född i Uppsala den
23 september 1910, son till fabrikens chef Anders Starup
och Elvira Pettersson, från 1939 gift med Ingrid Helena
Wahlström (1910-2007). Kristian arbetade som modellör vid S:t Eriks
Lervarufabriker i början av 1930-talet och är från
den perioden mest känd för sina djurfigurer. Han blev
jur.kand. i Uppsala 1935 och gjorde tingstjänstgöring
i Gävle 1935-39. Kristian är även känd som målare
och skämttecknare för veckopressen. Han har deltagit
vid utställningar i Svängsta och Karlskrona. Kristian avled i Karlskrona den 19 augusti
1996. |
|
|
|
|
| Exempel på
föremål, stämplar
och etiketter |
|
|
|
 |
 |
 |
| Figurin
av Greta Runeborg, keramikskylt S:t Erik samt
vas av Lisa Johansson. Bildkälla:
Upplandsmuseet |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1907
-
|
-1925
|
-1925
|
-1925
|
1925-1929
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1925-1929
|
1929-1937
|
1929-1937
|
1929-1937
|
1929-1937
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1929-1937
|
1929-1937
|
1929-1937
|
1929-1937
|
1929-1937
|
|
|
|
|
|
|
|
|
