Stämplar och Signaturer - John Börjeson

John Börjeson 1835-1910

John Laurentius Helenus Börjeson, bildhuggare, skulptör och professor, född i Tölö Halland den 30 december 1835. Börjeson var son till en präst och i sina unga år var han så långt från bildhuggaryrket man kan komma. Han gick tidigt till sjöss men hade stora problem att anpassa sig. Efter en dispyt med sitt befäl lämnade han båten och rymde sin väg.

Efter den korta episoden på sjön kom han i lära hos en skräddare, men tiden som skräddarlärling skulle bli lika kort och sluta på ungefär samma sätt. John och skräddarens son Kalle kom snart i luven på varandra. Det slutade med att John gav Kalle en omgång stryk vilket naturligtvis inte uppskattades av mäster. John placerades framåtlutad över bordet med ändan bar och inväntade mästers spöstraff. Innan första slaget landat rusade John upp, välte stolar och bord och var återigen på rymmen. Tiden hos skräddaren hade dock varit givande. Han hade lärt sig så mycket att han kunde sy sin egen rock, byxor och väst.

I mitten av 1850-talet kliver John in till guldsmed Larsson i Göteborg för att utbilda sig till ciselör. Guldsmeden såg snart att det fanns stora möjligheter i denne yngling. 1858 skickar han upp John till Stockholm för att studera vidare vid Konstakademien. Larsson lovade att stå för alla kostnader om John samtidigt lovade att komma tillbaka till Larsson och ägna sig år guldsmedsyrket efter utbildningens slut. Under lärarna Molin och Qvarnström påbörjar så John sin utbildning. Han blir under denna tid mer och mer intresserad av att utbilda sig till skulptör och bilhuggare, vilket han också låter meddela Larsson i Göteborg. Larsson drar då in allt understöd och John står helt plötsligt utan pengar.

För att lösa de ekonomiska problemen beslutar sig John för att bli sångare. 1861 får han plats hos Stjernström på det som senare skulle bli Dramatiska Teatern. Han tog några lektioner i sång hos Söderman, en lärare som Stjernström inte hade mycket till övers för.

Lektionerna hos Söderman avbröts och istället tog Stjernström över, med ett mycket bättre resultat som följd. John fick därefter rollen som Farinelli i uppsättningen "Kungen och gatsångaren". Samtidigt som John arbetade på teatern, fortsatte han att studera vid Konstakademien. Samma år 1861, fick han det Tessinska priset och hans artistiska vänner tyckte det var synd att den så begåvade bildhuggarstudenten skulle ge upp sitt yrket för teatern. Efter en tids funderande uppsökte han Stjernström som i all vänlighet löste honom från kontraktet vid teatern.

1865 återvände John till Göteborg där han skapar gruppen "Heimer och Aslög" för en utställning på Börsen. Av en händelse befinner sig samtidigt den Norske konstkritikern Ludvig Dietrichson i staden. Dietrichson besöker utställningen och skriver sedan en mycket berömmande artikel om John Börjesons figurgrupp. Artikeln resulterar i att John erhåller ett resestipendium på 3.000 kr. Med hjälp av detta stipendium reser John till Rom. Där öppnar han en ateljé i närheten av Piazza Tritone och arbetar inledningsvis med skulpturer i Nordiskt-Mytologisk anda. Det var också här han gjorde skulpturen "Sjöjungfrun" för drottningen av Wiirtemberg och började skissa på sitt storverk - Sten Sturemonumentet. En dag vid ett besök på matstället Il Genio i Rom träffar han sin blivande hustru Witte och det tog inte lång tid innan de var förlovade och gifta.

1886 tar John med sig Witte och återvänder till Stockholm. De flyttar in i en lägenhet på Hantverkaregatan 39 i kvarteret Karlsvik, men flyttar året efter vidare till forna storheten Johan Tobias Sergels bostad och ateljé på Sergelsgatan 1 B. Samma år 1866, erbjuds John att ersätta Frithiof Kjellberg som kunglig statybildhuggare. Han får även plats som professor vid Konstakademien i Stockholm, en plats som han behåller fram till 1907.

John gör en mängd uppskattade monumentala arbeten under sitt liv, bl.a. Sten Sture, John Erikssonmonumentet, Erik Gustav Geijer, Karl X Gustav, Ericsson, Karl XI, Victor Rydberg, John Magnus Stenbock, Jonas Alströmmer m.fl. De hästar som John använde som modeller till skulpturgrupperna fanns på riktigt. Det var bla kapten Bredbergs ardennerhingst "Vauban" som stod modell till Karl X staty och hästen "Bruno" som finns avbildad i "Stenbockens Springare".

Johns statyer och statygrupper färdigställdes av bl.a. Otto Meyers Konstgjuteri i Stockholm samt vid ett av landets största stenhuggerier i Karlskrona. John gjorde även statyetter och mindre skulpturala objekt i brons, gips och terrakotta. John arbetade som flitigast under höst, vinter och vår medan sommaren tillbringas vid sommarbostaden Börjehus vid Horsfjärden. Där levde han gott friluftsliv tillsammans med hustrun Witte och sin bästa vän rapphunden Tom. Hans största nöje var att segla.

1907 lämnar paret Börjeson Sergelsgatan och flyttar till ny bostad på Storängsgatan 54 i Storängen. Tre år senare är John död. Han avlider i sitt hem 10 minuter före midnatt den 29 januari 1910. Den rikt dekorerade kistan placerades i den stora matsalen där även gudsstjänst och minnesstund hölls. John signerade sina alster "J. Börjeson.