Ekelunds Marbel och Porslinsfabrik 1883-1923
Johan Kristian Ekelund tillhörde en av topparna i Ystad under hela sitt vuxna liv. Han var handlare, tidningsförläggare och den första i Sverige att anlägga ett privat porslinsmåleri. Johan föddes i Ystad den 20 juli 1850 och var son till Adolf Magnus Leonard Ekelund och Maria Gustava f. Tornberg. År 1880 gifter han sig med Agnes Ingegärd f. Gülich (1855-1932) och 1886 föds deras enda barn, Sigfrid Engelbrekt Hugo Ekelund. 
Johan Ekelund
Johan som var Ystad trogen i hela sitt liv, öppnar i mitten av 1870-talet företaget AB Johan Ekelund, en grosshandel med försäljning av leksaker, lampor, kontorsmaterial, glas, porslin och metaller. Det mesta importerades från andra länder och kom med båtar från Danmark och Polen. 
Han var finurlig den gode Ekelund. För att undkomma höga tullavgifter deklarerade han allt han importerade som porslinsvaror. Porslin som hade en tullavgift på 47 öre/kg var billigt att importera, men 1891 blev han dock ertappad när tulltjänstemännen gjorde stickprov. De öppnade en låda deklarerad som porslin och fann istället leksaker. Tullavgiften på leksaker var betydligt högre och Ekelund tvingades istället att betala 2 kr/kg i tullavgift.
På 1880-talet inträder han i "Svenska Allmänna Handelsförening" och 1883 startar han Sveriges första privatägda porslinsmåleri, Ekelunds Porslinsmåleri på Lilla Norregatan i Ystad. Från början importerades allt porslin från Polen, men senare vänder han sig även till tyska fabriker. Porslinet dekorerades sedan i Ystad under ledning av Carl-Fredrik Hartung och måleriföreståndare Lars Gustafsson-Holm. Måleriet gick bra och förutom porslin dekorerades även plåtbrickor, stålplattor och andra icke keramiska föremål.
1887 beslutar sig Ekelund för att försöka inspirera fler att börja i samma bransch. Han grundar därför månadstidningen "Tidning för glas- och porslinsindustri samt närbesläktade industrier" med sig själv som förläggare och Henry Thornton som redaktör. Till ansvarig utgivare utsågs boktryckare Adolf Petzold. 1888 väcker porslinsmåleriet mycket stor uppmärksamhet då de deltar med egen monter på Köpenhamsutställningen.
Byggnaden där Ekelunds Marbels o Porslinsfabrik och senare A. T. Anderssons Keramikfabrik låg. Bildkälla: Ystads Bildarkiv
Interiörbilder från fabriken. Bildkälla: Ystads Bildarkiv
I mitten av 1890-talet lämnar Carl-Fredrik Hartung porslinsmåleriet i Ystad och slår han sig samman med den kringresande grosshandlaren Per Nyman. Nyman som senare startar Lidköpings Porslinsfabrik, har med hjälp av Hartung både startat, lagt ner och sålt ett porslinsmåleri i Örebro.
1902 blev Ekelund inblandad i ett tryckfrihetsmål mot tidningen Ystadsbladet Aurora. Han vann målet och ersattes med 1.000 kr. Ekelund beslutade genast att använda pengarna till upprättandet en fond, "Frukostfonden". Fonden skulle sedan förvaltas av stadens skolråd och räntan på pengarna skulle oavkortat gå till inköp av frukostmåltider till fattiga skolbarn.
Gäspande gubbe tillverkad vid Ekelunds fabrik
I oktober 1911 utökas verksamheten och porslinsmåleriet förvandlas istället till "AB Ekelunds Marbel och Porslinsfabrik" med Ekelund som verkställande direktör, konsul Emil Borg som ordförande i fabriksstyrelsen och som tekniska ledare anställs tysken Gottlob Hartmann och Anders T Andersson. Ekelund utrustar fabriken med en ugn och startar tillverkning av jardinjärer, statyetter, krukor, en del prydnadsföremål samt marbel- och rullkulor.
Företaget går bra fram till krigsutbrottet då det blir allt svårare att få fram råmaterial. 1923 beslutar Ekelund att sälja fabriken till Anders T Andersson. Verksamheten fortsätter därefter under namnet "Ystads Nya Stenkärls och Keramikfabrik". Föremålen från Ekelunds fabrik stämplades "YSTAD", samma stämpel användes av Anders T Andersson vid den "nya" fabriken (se nedan). Johan Ekelund avlider i Ystad den 7 januari 1941. Några av de porslinsmålare som arbetade hos Ekelund har hittats, de är Anna Charlotta Probst, Nils Herman Beckvall, Johan Peter Lundvall, Arvid Hugo Nilsson samt Alfred och Olof Petersson.
Ekelund gör reklam för "Förvandlingsskivan" 1881, ett omräkningsverktyg.
Ekelunds förvandlingsskiva, fram och baksida. Klicka på bilderna för större format.    Foto: Thomas Aase
"The Eclipse Burners" skall vara en brännare till fotogenlampor. Annons 1878. Ännu en annons gällande ""Förvandlingsskivan" 1881.

Som ombud för Ronsdorf säljer Ekelund "Självlysande Färg" 1882.

Ystads Nya Stenkärl och Keramikfabrik 1923-1931

Anders Teodor Andersson (ATA), keramiker och fabrikör, född i Höganäs den 28 nov 1884, fick sin utbildning och praktik i Höganäs och Helsingborg innan han 1912 anställs på Johan Ekelunds fabrik. Hos Ekelund arbetade han främst som glaserare och drejare och under de sista åren även som verkmästare. 1923 köper han Ekelunds fabrik och beslutar sig omedelbart för att lägga ner all porslinstillverkning och istället satsa på sten- och lergods. Fabriken byter också namn till "Ystads Nya Stenkärls och Keramikfabrik". Anders installerar fler ugnar och startar tillverkning av nytto-, prydnads- och hushållsgods som t.ex. skålar, fat, vaser, krukor, burkar, ljusstakar och lergökar m.m. Tillverkningen pågår fram till 1931 då fabriken begärs i konkurs.
Hushållsgodset stämplades endast "Ystad" (som tidigare hos Ekelund), medan de prydnadsföremål som Andersson själv formger signeras "ATA". Övriga personer som arbetade vid företaget var Bernt Friberg, Axel Pettersson, Nils Palmgren och Åke Bjurestig.
Beträffande Åke Bjurestig, född Åke Henry Andersson i Höganäs 1904, kan nämnas att han var brorson till A.T.A. och hade tidigare arbetat som drejare på kärlfabriken i Höganäs. Kjell och Louise Östlund nämner i sitt häfte "Bruksföremål i saltglaserat stengods" från 1982, att det karakteristiska för de saltglaserade Ystadskrukorna var "kattfotsöronen". Däremot är ett fåtal krukor med "vanliga" öron kända och dessa bär drejarsignatur B. Det är troligt att krukorna med "vanliga" öron som bar drejarsignatur "B" drejades av Åke Bjurestig. Ystadskrukorna med "vanliga" öron påmminer nämligen om de krukor som han och andra drejade under sin tid i Höganäs.
När Ystads Nya Stenkärl och Keramikfabrik försattes i konkurs och all tillverkning upphörde, flyttade Åke Bjurestig tillbaka till Höganäs för anställning på Nyman & Nyman. Några år senare övertoga han företaget Nyman & Nyman tillsammans med kollegan Sture Holm. Åke Bjurestig avled i Höganäs den 28 februari 1980.
1934 tar ATA med sig familjen och flyttar till Öja, Stora Herrestad, några kilometer norr om Ystad. Där startar han en mindre keramikverkstad och fortsätter som keramiker under ytterligare ett 20 tal år. Där tillverkades prydnadsfigurer som t.ex. gubbar och gummor, barn, fåglar samt den kända Ystadsbägaren. Anders Teodor Andersson avled den 29 juli 1969.

Ystad Keramik 1943-1951 (Klosterkeramik 1951-1955)
1943 startar de tidigare anställda hos ATA, Fred Nilsson och Nils Palmgren, företaget "AB Ystad Keramik" i Ystads Nya Stenkärl och Keramikfabriks lokaler. Ugnarna byts ut och allt  moderniseras. Deras tillverkning bestod av nytto- och hushållsföremål, samt rikt dekorerade prydnadsföremål. De nya föremålen stämplades endast "YK". 1951 byter företaget namn till Klosterkeramik och 1955 säljs företaget till Bertil Persson och Per-Olof Holmén. Nils Palmgren lämnar Ystad Keramik och startar istället "Krukmakaren Ystad".

Konstnärer vid Ystad Keramik: Fred Nilsson, Nils Palmgren, Jonas Fröding, Oscar Antonsson, Ulla Sönnertstam och Arno Vihalem m.fl.
  

Klosterkeramik 1955-1978

Bertil Persson och hans svåger Per-Olof Holmén övertar Klosterkeramik 1955. De driver företaget fram till 1978 då det säljs. All tillverkning i Ystad upphör 1980. De nya ägarna flyttar först sin verksamhet till Skurup, senare till Löderup. De som arbetade vid företaget i Ystad var Bertil Persson, som senare blev kulturpristagare och sportskribent för Arbetet och Skånska Dagbladet, samt Per-Olof Holmén (1921-1991) och Ian Wester m.fl.
   
 


Googlesök bara på signaturer.se           

Ronnie Gustafsson © 2012