|
|
Wilhelm Heinemann 1805-1860
|
Wilhelm Heinrich Heinemann föddes i
Tyskland 1805 och var en
utomordentligt skicklig porslinsmålare. Han anlände till
Stockholm 1830 där han fyra år senare 1834, öppnade en
ateljé för porslinsmåleri. Verksamheten låg
inledningsvis på Drottninggatan 65, men flyttades 1837
till Storkyrkobrinken i hörnet Stora Nygatan och under
åren 1839-41 är han inhyst hos Herr Klemming i
dennes hus på Drottninggatan 40.
|
 |
 |
Tallrik
med motiv "Ladugårdslandet från
Djurgården" |
Uppförstorad
bild på tallrikens motiv. Foto: Rosie Eriksson |
|
I Heinemanns ateljé målades allt från
stora dyrbara föremål till enklare fat, paradkoppar, vaser, piphuvuden,
tebord, porträtt i miniatyr, toalettdetaljer, koppar och tallrikar m.m. Det mesta
målades på
beställning från privatkunder. Porslinet han arbetade
med hämtades i lika delar från Sevres i Frankrike och Rörstrand i Stockholm.
|
År 1836 började Major Lars August Bergnéhr
att importera vitt Engelskt porslin till Sverige.
Porslinet som försågs med tryckt dekor i Bergnéhrs
porslinsfabrik i Stockholm, skapade oro hos
Rörstrand. Rörstrands fabriksledning ansåg att
Bergnéhr ägnade sig åt illojal konkurrens och svarade med att sprida falska rykten om att
det porslin han sålde var ett s.k. oäkta utskottsporslin
(andrahandssortering), ett porslin som dessutom var
förbjudet att importera till Sverige. Ett annat sätt
för Rörstrand att
bemöta problemet, var att med hjälp av Wilhelm Heinemann
utveckla det s.k. emaljmåleriet, en metod
som skulle överträffa Bergnéhrs sätt att dekorera
porslin.
|
Heinemanns samarbete med Rörstrand blev dock en kortvarig
historia och upphörde redan i slutet av 1830-talet. Detta beroende på
att hans emaljmåleri var för dyrt och svårt
att framställa.
En emaljmålad kopp kunde kosta från 2 till 20 Riksdaler Banco
och ett halvdussin enkelt målade tallrikar 24 Rdb*. Det
var få personer som hade råd
att investera i dessa föremål och försäljningen gick
därför trögt. Han hade samma
problemen i den egna ateljén. Trots att
föremålen höll en mycket hög kvalité och var
utomordentligt vackert målade, ansågs de vara för dyra. |
 |
Annonsen
publicerades i Aftonbladet 1838 |
|
Heinemanns
måleri rönte dock stor stor uppmärksamhet
på Svenska Slöjdexpositionens utställning i Stockholm
1834 och 1840. Vid den senare hade han bl.a. med sig ett större fat med målning föreställande
Raphaels Madonna della Sedia. Detta fat inköptes av H.M.
Kung Karl XIV Johan. |
|
 |
Johan
Fredrik Flack i Skara blev fotograferad av
Heinemann 1844. |
|
I maj 1840 meddelar
Heinemann att han redan i september samma år avser att
lämna Sverige och återvända till Tyskland. Det som då
fanns kvar i ateljén av vitt odekorerat porslin och
färdiga arbeten, skulle utförsäljas till
"betydligt nedsatta priser". Förmodligen gick inte utförsäljningen i den
takt han önskat, då han i november 1841 fortfarande finns registrerad
som bosatt i Stockholm. Under detta som också blir hans sista år som
porslinsmålare, livnär han sig på att
sälja målade dörrskyltar i porslin. Man vet att det gjordes
stora ansträngningar att få honom kvar i yrket,
men faktum kvarstod, folk hade inte råd att köpa hans föremål.
|
Det finns dock inget som
tyder på att Heinemann reste till Tyskland vid denna
period,
däremot finns en hel del uppgifter som visar att
han hade varierande aktiviteter Sverige. Någon gång kring 1842 gav han ut en
serie litografiska Stockholmsmotiv tillsammans med
konstnärerna Tore Billing och Pehr Wallander, därefter
reste han runt i Sverige som ambulerande
fotograf. 1844 hade han öppnat tillfälliga
ateljéer i bl.a. Karlstad, Skara och Gävle. Han
lockade sina kunder genom att annonsera i lokala
dagstidningar under rubriken "Förfärdigande
af Porträtt". En sådan annons lockade t.ex.
Johan Fredrik Flack i Skara att 1844 besöka
Heinemanns tillfälligt uppsatta ateljé. Hans
arbete som ambulerande fotograf varade till
åtminstone 1851. Bilden
t.v. är hämtad från Västergötlands Museums
bildarkiv. |
Wilhelm
Heinemann gifte sig med Emmelie Starck 1839 och tillsammans med henne
hade han döttrarna Emma (gift Glassel) f. 1840 och
Henriette f. 1842. Wilhelm avlider i Stockholm 1860
och hans änka Emmelie 1882. Hon är då bosatt på Mäster Samuelsgatan 48 i
Stockholm. |
|
Wilhelm
Heinemann finns representerad på en rad olika
platser i Sverige och övriga Europa, bl.a. med en rad
porträttminiatyrer på Malmö museum. Han signerade sina
föremål "W. Heinemann", ofta med
tillägget "Stockholm". |

|
|
|
|
 |
Den
2 maj 1840 tillkännager Heinemann sin verksamhets
upphörande och att han istället avser att
återvända till Tyskland, något som aldrig sker. |
|
|
|
* 1 Riksdaler Banco
1840 motsvarar ca 75 kr i 2010 års penningvärde.
|
|
|
|