|
|
|
| Gustaf
Göthe 1779-1838 |
|
| Gustaf
Erik Göthe, skulptör och bildhuggare, född i
Stockholm den 26 juli 1779, son till åldermannen
och slottsstenhuggaren Johan Adolph Göthe och
Christina Lovisa Blom. Gustaf var gift två
gånger, först med Anna Elisabeth Fris som avled
1833, därefter och från 1834 med Wilhelmina
Albertina Röhl. |
| Gustaf
växte upp i ett konstnärshem och fick då av
naturliga skäl sin inledande utbildning av
fadern. 1795 började han på Konstakademien under
lärare Sergel och under studieåren erövrade han
flera medaljer. Han tog sin examen 1803 och
utsågs därefter till agré vid akademien. Redan
under skolåren uppmärksammades Gustafs goda
kunskaper. Han fick flera beställningar på
arbeten och det första som avsåg ett altarbord
till Västerås domkyrka kom redan 1798. Från år
1800 och under resten av sitt liv skapade han en
mängd porträttmedaljonger av prominenta personer
inom Kungahuset, Adeln och andra ämbeten. Han
blev snart betraktad som landets främste inom
sitt område. Han gjorde även skulpturer, byster,
större figurer och grupper, men hade svårt för
större monument. Hans skicklighet låg i
detaljer, inte i formatet. |
|
|
Gustafs
mest produktiva period var under åren 1803-10 då han
vistades i Rom. Han
återvände till Sverige 1810 och mottogs med stor
uppskattning. I Sverige arbetade
han sedan med stort stöd från både kungafamiljen och
adeln. År 1821 företog han sig en resa till Ryssland
där han under ett par år ägnade sig åt att
porträttera landets societet. Han gjorde även
ritningar till skulpturer och monument under sin tid i
Ryssland, men de flesta stannade på ritbordet. |
|
Gustaf Göthe måste
betraktas som Sveriges förnämsta porträttör vid
denna tid, trots att lärare Sergel aldrig visade
uppskattning för hans arbeten. Han fick heller aldrig
sina kamraters erkännande och detta sägs bero på att
han hade svårt att göra sig omtyckt i gruppen. Detta
präglade naturligtvis Gustaf som konstnär och man
förstår också att han kände sig både hämmad och
osäker i det arbete han utförde. Det var först efter
sin död han fick det erkännande han förtjänade som
konstnär. Han avled i Stockholm den 26 november 1838,
då nyligen invald som ordinarie professor vid
Konstakademien. |
|
Bland Gustafs arbeten kan nämnas Admiralsporträtten i Hoglandssalen på Rosenberg.
I Rom 1803-10 skapade han skulpturerna "Venus
sysselsatt med sin klädsel", "Meleager",
"Ungdomen som förborgar kärleken" och en
sittande Bacchus. Vidare kan nämnas "Venus och
Amor", "Helgonet", "Den liggande
Bachantinnan" och "Kejsarbarnen". Gustaf
Göthes konst finns representerad på Rosendahls Slott, Nationalmuseum,
Rosenberg samt på "Smålands
nation" i Uppsala. |
|
|
|
Gustaf
Göthes "Den liggande Bachantinnan" i
marmor på Nationalmuseet
|
|
|
|
|
