|
|
Gustaf
Eriksson 1849-1924
|
|
Wallinmonumentet |
|
Anders Gustaf Eriksson, skulptör, keramiker och modellör.
Han föddes i Kyrkbyn Vika den 24 september 1849 och var
son nummer tre av fyra till hemmansägaren och målaren
Eric Andersson och hans hustru Catharina Ericsson. 1867
flyttade Gustaf till Klara församling i Stockholm och där
stannade han till 1873. Perioden 1873-1879 studerade han
utomlands, bl.a. i Berlin. Därefter återvände han
till Kyrkbyn i Vika där han bl.a. arbetar med
färdigställandet av medaljongen till Wallinmonumentet
på Stora Tuna Kyrkogård i Dalarna. |
När porträttmedaljongen till monumentet är färdigt 1882, flyttar
Gustaf tillbaka till Stockholm. Där bosätter han sig på Apelbergsgatan 60, där f.ö. även bildhuggare
Thomas Wilhelm Österberg bor. Tio år senare 1892, får Gustaf
arbete som modellör
på Gustavsbergs Porslinsfabrik och där stannar han till
1902. På Gustavsberg gjorde han bl.a. modellen till Kungavasen som ställdes ut
på Stockholmsutställningen 1897. |
Efter
perioden på Gustavsberg flyttar Gustaf Erikson till Göteborg.
Där fortsätter han sitt arbete som modellör med
anställning på Göteborgs Porslinsfabrik. Han gifter sig
också med Anna Karolina Elisabet Åkerberg,
född i Göteborg den 11 oktober 1860. Gustaf arbetar
sedan vid Göteborgs Porslinsfabrik till 1920, då har han
hunnit bli 71 år gammal.
Gustaf signerade sina
föremål "Gustaf Eriksson". Han avled
i Annedal Göteborg den 17 februari 1924. |
|
|
Tack till
Olle Meyer samt Elisabet Hemström på Falu
stadsbibliotek.
|
|
|
|