|
|
Fabrikerna
i Vänge, Bredsjö och Fredriksdal 1755-1825
|
|
|
Historien om
Vänge-Gustavsberg är intressant och börjar redan 1755. I
Wånga Socken, som är det gamla namnet på orten, grundar Anders
Berggren Wånge Stenkärilsfabrique under ledning av
Anders Ruth. På 1770-talet går fabriken under namnet Quarnbergs
Porcellains Bruk och de tillverkar främst hushålls- och
prydnadsgods. Som porslinsmålare vid fabriken arbetar en
herr Båt. I slutet av 1770-talet har fabriken
stora ekonomiska svårigheter och Anders Berggren kan
inte fortsätta driften. Något år efter Berggren så tar O.F
Rudbeck över tillverkningen. Han döper om
fabriken till Gustavsbergs Porcclainsbruk. Bland de
anställda hittas namnen Modwig Gribbenfeld och Catarina
Löfgren. |
|
|
Det går trögt och
tillverkningstakten
är låg. I mitten av 1780-talet kommer Henrik Sten från Mariebergs
Porslinsfabrik in i bilden och företaget får ett
tillfälligt lyft. På 1790-talet flyttas tillverkningen till
Bredsjö och fabriken går därefter under namnet Bredsjö Porcellains Bruk.
Nu tar Major Olof Petter Rothenburg Rudbeck över driften tillsammans med
den f.d. Kaptenen i
Armfeltska Dalafrikåren Johan Fredrik von Zeipel. Andra personer
knutna till bruket var Carl Segerblad och C.F. Heidensköld. Nämnas bör att von Zeipel även stod
som ägare till Sölvesborgs Porslinsfabrik 1792-1798, samt
Lingonbacka Pappersbruk i Uppland från 1799. |
|
| På
sensommaren 1798 lämnar Major O.P.R. Rudbeck Bredsjö
för att resa till Bornholm. Avsikten med resan var att
köpa lera till fabriken i Bredsjö. Ingen vet väl
riktigt vad som hände, men på Östersjön hamnar han
troligtvis i svårt oväder och den 5 september samma
år rapporteras han saknad och avliden. De övriga
fortsätter driften av Porslinsbruket fram till 1817 då
all tillverkning läggs ner. |
| Bredsjö
Säteri bestod av en herrgård med två flyglar, vackert belägen invid sjön och omgiven av
en lövträdgård. Där fanns också ett porslinsbruk, 4
st torp, 100 tunnland brukbar mark samt 300 tunnland
ängsmark. Allt detta såldes på auktion den 11 augusti
1817. De intresserade anmodades att bege
sig till Rättmästare Tidlunds källare i Uppsala där auktionen
skulle hållas. Det fanns inte några inteckningar i
fastigheten varvid auktionsförrättaren erbjöd
"betalningsterminer efter köparens bekvämlighet".
Högsta budgivare och ny ägare blir Thomas Bennet. |
 |
| Bredsjö
Säteri på tidigt 1900-tal |
|
|
Under Thomas
Bennets tid i Bredsjö förekommer ingen porslinstillverkning
att tala om och efter bara två år säljer han egendomen till Göran
Silverhielm och därmed är det
tänkt att porslinstillverkningen skall återupptas. Silverhjelm dör 1819 just när tillverkningen kommit
igång varvid dödsboet kontaktar Fredrik Rohde som erbjuds
överta tillverkningen. Rohde
gör allt för att få fart på fabriken, men den ekonomiska
situationen gör att verksamheten går knackigt. |
|
|
1822 flyttas
tillverkningen till Fredriksdal i Nordanå, därefter går
verksamheten under namnet Fredriksdals Porslinsfabrik. 1825
besöks Rohde
av grosshandlare J.H Öhman som kommer med
förslaget att flytta all utrustning till hans då nystartade
Gustafsbergs Porslinsfabrik.
Rohde följer Öhmans råd och därmed är historien om
Vänge-, Quarnbergs-, Bredsjö-
och Fredriksdals porslinsfabriker till ända. Rohde
återfinns därefter som verkmästare hos Öhman på Gustafsbergs
Porslinsfabrik. |
 |
Namn
förknippade med ovanstående fabriker. Anders Berggren,
Båt, Anders Ruth, O.F
Rudbeck, Henrik Sten, Major O.P.R. Rudbeck, Johan Fredrik von
Zeipel,
Brukspatron Erik Eriksson, Carl Cederblad, Fredrik Rohde,
Göran
Silverhielm, Carl Erik Löfström, Carl Petter Löfström, Johan
Ullström, Carl Forsling, C.F. Heidensköld, Hasselberg,
Brogren och Israel Åkerblom. |
|
Det finns bara något enstaka föremål
bevarat från fabrikerna i Vänge,
Bredsjö eller Fredriksdal, så möjligheten att hitta ett sådant måste
betraktas som obefintlig. Tallriken på bilden är kommer
från Bredsjö Säteri och är tillverkad vid Bredsjö
Porslinsfabrik. Originalformen finns fortfarande kvar på
säteriet. Bildkälla: Upplandsmuseet. |
|
|
|
|
|
|
|
|
| ..fortsättning
på sidan om Gustavsberg |
|
|
|
