|
|
| Gustavsbergs
Porslinsfabrik 1825-
|
| För att hitta
fabrikens anor och en del av historien så får vi gå tillbaka
ända till 1600-talet då Maria Sophia de la Gardie
anlägger ett tegelbruk på platsen. För att hedra sin
man Gustaf Gabrielsson Oxenstierna ger hon bruksområdet
namnet Gustafsberg. Tegeltillverkningen pågår
därefter i nästan 200 år innan porslinstillverkning
kommer in i bilden. |
|
En
bit därifrån, närmare bestämt i
Vänge socken, startar Anders Berggren
1755 fajans och lergodstillverkning under namnet Vänge
Stenkärilsfabrique, ett namn som senare ändras
till Gustavsbergs
Porcclainsbruk. Efter några år flyttas tillverkningen till Bredsjö och av naturliga skäl
ändras då namnet till Bredsjö
Porslinsbruk. Ytterligare några år
senare så köper Fredrik Rohde
fabriken
och det är dags för nästa namnbyte, nu till Fredriksdals
Porslinsfabrik. |
|
| Åter
till Gustafsberg. 1821 köper
grosshandlare Johan Herman Öhman hela egendomen
Gustafsberg och fortsätter att tillverka tegel.
1825 ansöker han tillsammans med Olof Wennberg
tillstånd att få anlägga en porslinsfabrik
på platsen. Det begärda tillståndet beviljas
och 1825 bildas Gustafsbergs Porslinsfabrik.
Samma år övertalar J.H. Öhman Rohde att
lägga ner fabriken i Fredriksdal och flytta all
utrustning till Gustafsberg. Rohde accepterar och
därmed är i praktiken Fredriksdals
Porslinsbruk förenat med Gustafsbergs
Porslinsfabrik. |
| Mer om
Gustavsbergs ursprung, se
Vänge-Gustavsberg.
|
|
|
År 1827 är
tillverkningen igång och de första föremålen bränns, men
bara ett år senare 1828, lämnar Öhman fabriken i vredesmod
och verksamheten övertas av Löjtnant F.C Oldenburg. Under de
första åren var kvalitén på tillverkningen
låg, mycket på grund av den undermåliga lera som
importerades från Tyskland. Den visade sig vara för dålig
för tillverkning av flintgods. På 1830-talet är ekonomin så ansträngd att de
söker anstånd med betalning av vissa skulder, men ansökan avslås
och fabriken säljs till slut på auktion. Ett konsortium med
Samuel Godenius och Simon Nordström i spetsen bildas. De
köper fabriken och bildar ägargruppen AB Gustafsbergs
Fabriks Intressenter. |
 |
Gruppen består
från början av sex juridiska personer, men antalet delägare kommer att
variera genom åren. För att lösa kvalitetsproblemen vänder de sig till Kungl. Majt 1839 och begär tillstånd att få
anställa Engelsk personal och 1844 ansöker de om att få importera råvaror tullfritt.
Vid denna tid är Henrik
Julius Oldenburg & Co en av delägarna i gruppen. |
|
H.J. Oldenburg & Co
går i konkurs 1843 och
porslinsfabriken sätts under Karl Ludvig Ericzons
förvaltning. Snart inleds förhandlingar om vad som ska hända med
fabriken och i juni 1845 var det ytterst nära att den
återigen såldes på auktion. Auktionen stoppades och efter många
turer under flera års tid löser till slut Godenius ut de
övriga ägarna och tar över fabriken själv, året
är då 1850. När han sedan startar
tillverkning av serviser i
benporslin höjs kvalitén markant, företaget går bättre
och framtiden ser allt ljusare ut. |
|
1852 kommer Godenius svåger
F.C. Nordin och August Lennmark in i företaget och 1875
överlåts fabriken till en grupp bestående
av Godenius svärsöner tillsammans med tidigare delägarna
F.C. Nordin och August Lennmark. Som Disponent utses Löjtnant
Wilhelm Odelberg. Ägarkonsortiet Gustavsbergs Fabriks
Intressenter ombildas till aktiebolag. Aktiekapitalet uppgår
till en miljon kronor fördelat på 200 aktier á 5.000 kr. |
|
|
| 1937 säljs fabriken till
Kooperativa Förbundet (Konsum)
och två år senare startar
tillverkningen av sanitetsporslin som t.ex Handfat
och Toalettstolar. Det är först i slutet av 1940-talet
och under större delen av
1950-talet som Gustavsberg börjar förknippas med design, det var då Stig Lindberg kom
till Fabriken. 1987 säljs
fabriken till Finska Wärtsila
och Gustavsberg blir en del av den koncern som också äger Rörstrand och Arabia. |
|
| 1994
flyttas porslinstillverkningen
till Finland. Gustavsbergs
porslinstillverkning i Sverige
skulle ha försvunnit helt om
inte Värmdö Kommun startat
bolaget "Värmdö
Produktion och Utveckling AB" och tagit över en del av
produktionen. 1996 bröts
sig ett 10-tal arbetare ur bolaget och startade
Avstampet AB. Året efter så
bytte de namn till Hushållsporlinslinsfabriken
i Gustavsberg AB (HPF) och
tillverkningen av de äldre
dekorerna återupptogs.
Fabrikens lokaler används idag av
flera olika företag, bl.a Lisa
Larssons Keramikstudion AB. |
|
| Idag
kan ett Gustavsbergsföremål vara tillverkat i
Finland, HPF AB i Gustavsberg, Keramikstudion AB
eller någon annan
keramikateljé. Alla är dock
olika bolag och har inte mycket
kvar av gemensamhet med den
gamla fabriken i Gustavsberg,
annat än geografiskt i vissa
fall. |
|
 |
|
| Bilder
från tillverkningen |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Bilderna
hämtade från Kooperativa Förbundets film "Eld,
Lera och Människor" 1942. Foto: Martin Bodin
och Gösta Roosling. |
|
|
|
|
|
|
Konstnärer
vid Gustavsbergs Porslinsfabrik och senare HPF
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Chevet,
August, konstnär och högt uppskattad porslinsmålare, född i Frankrike på 1800-talets mitt.
Han flyttar till Göteborg 1885 och bosätter sig på
Kyrkogatan 3. Året efter flyttar han vidare till David
Bagares Gata i Stockholm och öppnar samtidigt en egen
ateljé på Grev Thuregatan 19. 1886 anställs han som
porslinsmålare på Gustavsbergs Porslinsfabrik under ledning av Magnus Isaeus.
Där stannar han i ca fem år. 1891 lämnar han Stockholm
och reser tillbaka till Göteborg och sex år senare 1897,
återvänder han till Frankrike. Ingen känd signatur. |
|
| Hauptman,
Frans, skall enl. uppgift vara född i Tjeckoslovakiska Sonneberg Böhmen den 7 februari 1885 och död i Stockholm den 23 juli 1936. Anställd som porslinsmålare på Gustavsbergs Porslinsfabrik under tidigt 1900-tal. |
|
| Hyllestad,
Nicolai, född i Danmark 1880. Startar en grossiströrelse den 1 januari 1905 vilken senare övertas av sonen
G.W. Hyllestad. Under 1920-talet anställd vid Gustavsbergs Porslinsfabrik där han ritade mönster till serviser
med stadsnamn. Hyllestad drev även en tecknarstuga i Köpenhamn. Han avled 1946. |
|
| Jansson,
Brita, födelsedata okänt. Arbetade som
fajansmålare åt Stig Lindberg på Gustavsbergs Studio
under 1950-60 talet. Hennes föremål signerades med ett
"S". Se målarsignaturer längre
ner på sidan. |
|
| Juhlin,
Sven-Eric, industridesigner, född 1940. Anställd som plastformgivare på Gustavsberg under 1950-60 talet. Han
gjorde kannor, muggar, tillbringare, skålar och tallrikar m.m. i plast. Medlem i Ergonomidesign sedan starten 1969.
Pionjär inom hjälpmedel för handikappade. |
|
| Landgren,
Per-Olov, industridesigner född i Stockholm 1944,
examen från Konstfack 1967. Anställd som designer vid
Gustavsberg 1968 och från 1976 konstnärlig ledare. Han lämnar Gustavsberg 1988 och startar egen verksamhet under
namnet "Landgren Design". Han driver sitt företag i ca 10 år innan han börjar som lärare på Konstfack i Stockholm.
2010 utnämnd till professor inom industridesign. |
|
| Meder,
Franz Josef, konstnär född i Österrike. Han var
anställd som porslinsmålare på Gustavsbergs
Porslinsfabrik perioden 1887-1900. Målade porträtt och
landskapsbilder på vaser, urnor, tallrikar o.s.v. Hans
föremål signerades "Franz Meder". |
|
| Möller,
Peder N, dansk porslinsmålare,
bosatt och anställd vid Gustavsbergs Porslinsfabrik
1886-1902. Han arbetade med konstgods och
målade tallrikar. Föremålen signerades "PM"
eller "P Möller". Efter Gustavsberg arbetade han som lärare i Köpenhamn. |
|
| Pien, Jan Peter
Wilhelm, formgivare och keramiker, född den 7 september 1934. Anställd vid Gustavsbergs Plastfabrik där han gjorde sig känd för sina vardagsföremål i plast, ofta i samarbete med Carl Arne Breger. Perioden 1980-99 var han VD för Sveriges Plastförbund. |
|
|
|
|
| Argentamålare |
|
| Arvidsson,
Birger |
Friström,
Inga |
Jonson,
Sven |
Schmidt,
Fröken |
Svensson,
Maja-Lisa |
| Blomqvist,
Kalle |
Gustafsson,
Karin |
Karlsson,
Folke |
Severin,
Irma |
Säfström,
Bengt |
| Emanuelsson,
Edla |
Gustafsson,
Märta |
Larsson,
Aina |
Skogh,
Börge |
Widberg,
Gunnel |
| Florén,
Alice |
Hägglöf,
Olle |
Leeb
Lundberg, L |
Stoor,
Aina |
- |
| Fredblad,
Anna-Lisa |
Johnson,
John |
Löfdahl,
Emil |
Stoor,
Gunvor |
- |
|
|
|
|
|
|
|
| Fabriksstämplar
|
|
|
|
|
|
|
| 1825-1830
|
1825-1839
|
1825-1840
|
1839-1860
|
1854-1870
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1860-1890
|
1870-1880
|
1880-talet
|
1885-1890
|
1880-1889
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1880-1890
|
1890-1910
|
1895-1900
|
1910-1940
|
1917-1925
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1930-1945
|
1920-1945
|
1940-1970
|
1970-1978
|
1978-
|
|
|
|
|
|
|
|
583
Namngivna dekorer på Gustavsbergsserviser |
|
Servisdekorer
från start fram till 1996.
Hittar du inte servisen här, så var troligtvis inte dekoren
ritad vid Gustavsberg. Vet du namnet
på servisen, så hittar du åren då den tillverkades, och
vem som ritat dekoren. |
|
|
A-B-C
D-E-F
G
H I J
K
L M
N
O P Q
R
S T
U
V X Y Z Å Ä Ö |
|
|
Källa: Nordiska Museet och
Keramiskt Centrum. |
|
|
|
|
|
| Servisstämplar
|
|
|
|
|
|
|
|
1854-1860
|
1860-1870
|
1870-1880
|
1840-1850
|
1866-1892
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1850-1866
|
1860-1880
|
1860-1905
|
1880-1925
|
1895-1930
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1897-1910
|
1908-1941
|
1910-1920
|
1921-1940
|
1935-1939
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1923-1960
|
1939-1944
|
1941-1951
|
1953
-
|
1968
-
|
1971
-
|
|
|
|
|
|
|
| Gustavsberg
Studio
|
|
| Gustavsbergs
studio startades av Wilhelm Kåge 1942 och drevs fram till
1996. Under de 54 år som studion var i drift leddes
verksamheten av Kåge, Stig Lindberg, Arthur Hald, och Karin
Björquist. Produktionen bestod av att framställa
konstgods. |
|
| Konstnärerna
vid Gustavsbergs Studio: Wilhelm Kåge, Berndt Friberg, Lisa
Larsson, Anders Liljefors, Ursula Printz, Stig Lindberg, Bengt
Berglund, Karin Björquist, Calle Blomqvist, Erik och
Margareta Hennix, Paul Hoff, Sven Jonson, Tyra Lundgren, Pia
Rönndahl, Mari Simmulsson, Eje Öberg, Börje Skogh, Evald
Lindahl och
Britt-Louise Sundell. |
|
| Efter 1996
används lokalerna där Gustavsbergs Studio låg av flera
olika konstnärer och keramiker, men "Studiohanden" är i stort sett borta. |
|
|
| Studiohanden
|
| Studiohanden
finns i flera färger - Brun, Blå, Röd, Svart och Gul,
och användes av alla konstnärerna. Stig Lindberg använde
främst den Blå och Röda Studiohanden, men ibland också
den Svarta. Om "Handen" förekommer utan
signatur, så betyder det att föremålet är gjort
efter Stig Lindbergs design. Om föremålet också bär
Stigs signatur, så är det ett originalarbete av Stig
Lindberg. Wilhelm Kåge signerade oftast med Brun
och Blå studiohand och Karin Björquist med Blå. Den
Gula och Svarta användes av andra konstnärer, och
ibland för olika produktioner i lite större skala. |
|
| Mer
info om Stig Lindberg hittar du här |
|
|
|
|
|
| Formgivare
|
| (Årtalen
visar under vilken period de var verksamma vid
Gustavsberg)
|
|
|
|
|
|
|
|
Bengt
Berglund
|
Bengt
Berglund
|
Karin
Björquist
|
Karin
Björquist
|
Karin
Björquist
|
| 1960
- 1977
|
1960
- 1977
|
1950
- 1993
|
1950
- 1993
|
1950
- 1993
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Calle
Blomquist
|
Josef
Ekberg
|
Bernt
Friberg
|
Bernt
Friberg
|
Bernt
Friberg
|
|
1919
- 1971
|
1887-1945
|
1934
- 1981
|
1934
- 1981
|
1934
- 1981
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Erik
Hennix
|
Margaretha
Hennix
|
Paul
Hoff
|
Sven
Jonson
|
Wilhelm
Kåge
|
|
1956
- 1973
|
1967
- 1989
|
1969
- 1992
|
1934
- 1981
|
1917
- 1960
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Lisa
Larsson
|
Lisa
Larsson
|
Lisa
Larsson
|
Anders
B Liljefors
|
Stig
Lindberg
|
|
1954
- 1980
|
1954
- 1980
|
1954
- 1980
|
1947
- 1957
|
1937
- 1980
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Stig
Lindberg
|
Tyra
Lundgren
|
Tyra
Lundgren
|
Peder
N. Möller
|
Ursula
Printz
|
|
1937
- 1980
|
1940
- 1950
|
1940
- 1950
|
1886-1902
|
1939
- 1959
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Pia
Rönndahl
|
Mari
Simmulson
|
Mari
Simmulson
|
Mari
Simmulson
|
Mari
Simmulson
|
|
1980
- 1993
|
1945
- 1949
|
1945
- 1949
|
1945
- 1949
|
1945
- 1949
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Mari
Simmulson
|
Mari
Simmulson
|
Börje
Skogh
|
Britt-Louise
Sundell
|
Eje
Öberg
|
|
1945
- 1949
|
1945
- 1949
|
1947
- 1987
|
1954
- 1982
|
1955
- 1971- |
|
|
|
|
|
|
| Fajansmålare
|
|
|
|
|
