|
|
|
|
|
O.G.
Tidholm & Co Kakelfabrik Västerås 1845 - 1893
|
|
|
|
Någon
gång i mitten av 1840-talet startar O.G. Tidholm en enkel
krukmakarverkstad i Västerås. Tillverkningen var från
början högst obetydlig och gav knappast mat för
dagen. För att kunna överleva drev han i
kombination med krukmakeriet även en mindre
diverseaffär, men efter
några år började krukmakeriet gå allt bättre. |
| Tidholm
byggde ut verksamheten kring 1860 och tillsammans
med A. Portath startas tillverkning av kakelugnar
under namnet Tidholms Kakelfabrik, några år
senare bytte de namn till O.G. Tidholm & Co
Kakelfabrik. |
 |
| Annons
från Tidholms Kakelfabrik 1862 |
|
| År
1878
avlider Tidholm och hans medarbetare och delägare A.
Porath övertar därefter både butik och fabrik. Porath
fortsätter driften fram till
sin död (datum okänt), därefter övergår ägandet
till Poraths änka Sofia Augusta. |
| Sofia
Augusta visar sig vara helt oförmögen att driva denna
typ av verksamhet
själv. Hon vänder sig till A.P. Hofving och erbjuder
honom delägarskap. Han accepterar och därefter
äger de företaget gemensamt.
Sofia Augustas val av A.P. Hofving som samarbetspartner
skulle visa sig vara ett ödesdigert misstag. |
|
| Hofving
visar sig vara en första klassens bedragare som ägnar
en stor del av sin tid vid fabriken åt att förfalska
växlar. När allt uppdagas visar det sig att han
lyckats få ut en mycket stor summa pengar med hjälp av
dessa växlar. I början av mars 1892 lägger han benen
på ryggen och försvinner, därefter är han spårlöst
borta. Det hantverk han ägnat sig åt, leder till att
fabriken hamnar på obestånd. Konkursen är nära. |
|
|
|
|
|
|
| B.H.
Lundgren & Co Kakelfabrik
Västerås
1893 - 1911 |
|
| Problemen
vid Tidholms Kakelfabrik visar sig vara ett
gyllene tillfälle för Bror Hjalmar Lundgren.
Han har nyligen försatts i konkurs med en
kakelfabrik i Stockholm och när han får
vetskap om att konkurs hotar Tidholms fabrik i
Västerås, skickar han iväg sin yngste son Erik i
syfte att överta fabriken. Erik
utför sitt uppdrag väl och 1893 står B.H. Lundgren
som ägare till Tidholms fabrik. Samma år startar de
tillverkning under namnet B.H. Lundgren & Co
Kakelfabrik och fabriken drivs därefter gemensamt av Bror Hjalmar
och den äldre sonen Josef Lundgren. |
|
| De får en något trög start och
första året tillverkas endast 300 kakelugnar.
Men efter ett par år är de uppe i full
kapacitet och produktionen ökar till ca 800
ugnar årligen. Tillverkningen
bestod av kakel- och väggplattor till vestibuler och
badrum, kakelugnar av enklare modeller samt praktugnar i
tysk renässans, ståtlig Empire eller
Gustavianska Mariebergsmodeller. Deras
kunder fanns främst i Västerås, Stockholm, Köping
och Enköping. |
|
 |
| Utställningshallen
hos B.H. Lundgren i Västerås |
|
Fabriken
gick bra och hade full produktion fram till 1907, då avlider Bror Hjalmar Lundgren. Strax
därefter börjar Josef att avveckla
verksamheten och fabriken läggs slutligen ner
1911, f.ö. samma år som P.H. Lundgrens
Kakelfabrik i Stockholm läggs ner. Fabriken i
Västerås sysselsatte mellan 30
och 40 personer under den goda tiden. |
 |
 |
| Bror
Hjalmar Lundgren, född i St. Mellösa
1826, död i Västerås 1907 |
Josef
Conon Lundgren, född i Stockholm 1869,
död i Stockholm 1929 |
|
|
|
|
|
|
|
|
