|
|
| Kakelfabriken
Alsnäs 1857-1861 |
|
| Kakelfabriken
Alsnäs grundas redan på hösten 1856 men driften kommer
inte igång förrän i februari 1857. Ägare och
grundare var Kakelugnsmästare Erik Larsson f. 1831 och fabriken låg på Skebäcksvägen i stadsdelen
Skebäck, i östra delen av staden.
Från början sköttes all försäljning av Herr
Jernkramhandlare Michael Alfort, en av de större
grossisterna i Örebro på den tiden. |
| I
maj 1860 flyttades lager och utställning
till änkan Sundblads hus på Köpmangatan, detta beroende på att fabrikens läge
i Skebäck låg något avsides och med ett centralare läge skulle
både exponering och försäljning bli bättre. Tillverkningen låg
av praktiska skäl kvar i Skebäck. Nu sköttes
försäljningen direkt från fabriken eller genom den
utställningslokal som fanns på Köpmangatan. År
1861 slår han sig ihop med kakelugnsmakare B.H.
Lundgren och bildar kakelfabriken Larsson &
Lundgren. |
 |
| Stadsdelen
Skebäck i Örebro 1909
Foto: okänd |
|
|
 |
| Annons
i Nerikes Allehanda April 1860 |
|
|
|
|

|
|
|
|
Kakelfabriken Larsson & Lundgren
1861-1883 |
 |
| Bror
Hjalmar Lundgren |
| 1826-1907 |
|
| I
februari 1861
blir Erik Larsson och kakelugnsmakare Bror Hjalmar Lundgren
kompanjoner och bildar Kakelfabriken Larsson &
Lundgren. Sammanslagningen sker i Larssons Kakelfabrik
Alsnäs och tillverkningen koncentreras i huvudsak till
kakelugnar. Viss tillverkning av blomkrukor och
stengodskärl förekommer också, men i mindre
omfattning än tidigare. |
| I december 1876 byggs fabriken
ut och en ny mer kraftfull ångmaskin installeras.
Produktionen ökar något och i slutet av 1870-talet har de
stor framgång med sättning av kakelugnar enligt den
s.k. "Ekmanska metoden" för vilken de också
erhållit intyg utfärdat av Stadsarkitekt Th.
Högström i Karlstad. |
| P.J.
Ekman i Stockholm är innehavare av ett patent som
beskriver ny och bränslebesparande konstruktion av
kakelugnar. Han lämnade sitt godkännande efter att
Larsson & Lundgren uppsatt flera ugnar efter hans
metod på Elementarläroverket för flickor i Karlstad. |
|
|
|
|
Lundgren lämnar
Örebro 1864 och reser tillbaka till Stockholm, avsikten
är att återuppta den tillverkning han hade där
tidigare. Han är fortfarande delägare i Örebrofabriken
men tillbringar fortsättningsvis mest tid i huvudstaden
där han 1865 grundar B.H. Lundgrens Kakelfabrik. I Örebro
fortsätter driften av Larsson & Lundgrens
Kakelfabrik fram till 1883 då den säljs. |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Alsnäs Kakelfabrik 1883-1887 |
|
|
|
1883 säljs Larsson
& Lundgrens fabrik, troligtvis beroende på att Erik
Larsson blivit sjuklig. Bara ett år senare i april
1884, dör kakelugnsmästare Erik Larsson. Han
efterlämnar änkan Caroline Angelique, född Ritschel i
Danmark 1853 samt fyra små barn i åldrarna 5-9 år.
Caroline som endast var 31 år gammal när Erik dog, bodde kvar i Örebro
med barnen tills hon själv dog 1892, därefter
splittrades familjen. |
|
Fabrikens
nya ägare är Ossian Adlers, E.A.
Setterqvist, P.
Pettersson, G.A. Engelbrektsson, G. Hellberg och O. Flodin. De väljer att fortsätta
driften under fabrikens gamla namn - Alsnäs Kakelfabrik
och anställer Fridolin Ritschel som verkmästare.
Fridolin var för övrigt bror till Larsons änka
Carolina. Verksamheten fortsätter fram till årsskiftet 1886-87,
därefter läggs tillverkningen ner och kvarvarande varulager bestående
av 300 kakelugnar, formar och en del inventarier säljs till
J.E Östbergs Kakelfabrik för 12.000 kr. Under perioden
1887-1890 använder Olof Flodin fabriksbyggnaden som
grosshandel. |
|
|
|
|
|
Fastigheten som bestod av boningshus med 11 rum, bodar
och fabriksbyggnad i två våningar, såldes på auktion
21 augusti 1890 för 8.000 kr. Den tidigare delägaren i
kakelfabriken Olof Flodin står som köpare och är
därmed ensam ägare till fastigheten. Flodin säljer i sin tur
till Fabrikör A.
Eklund som omedelbart river fabriksbyggnaden
och bygger en ny där han etablerar Alsnäs Stol och
Möbelfabrik. |
|
|
| Bror
Hjalmar Lundgren driver sitt företag i
Stockholm fram till 1892 då det går i konkurs. Därefter
flyttar han till Västerås där han övertar Tidholms Kakelfabrik. Fabrikör
A. Eklund driver Alsnäs Stol och Möbelfabrik
i 4 år, därefter överlåter han verksamheten
till annan person för 24.000 kr, Eklund är
dock fortfarande ägare till fastigheten. Nya
fabrikörens tid blir ännu kortare, fabriken läggs ner 1896
och verksamheten upphör. På platsen etableras istället
Skebäcks Ångtvätteri och 1897 upplåter
Eklund
en del av bostadshuset till Filadelfiaförsamlingen. Stadsdelen
Alsnäs byter namn till Wadköping 1965. |
|
|
| Mer
om B.H. Lundgren finns på följande sidor: |
| "B.H
och P.H. Lundgren i Stockholm", "B.H.
Lundgren & Co Kakelfabrik Västerås" samt
"Lerindustrin i Örebro" |
|
|